Rysslandsresan
Så har det stora äventyret till öster kommit till ända. Det var verkligen jätteroligt! Väldigt speciellt och annorlunda. Och ändå är S:t Petersburg den mest västerländska staden i Ryssland. Moskva borde jag nog åka till snart.
När vi kom dit i torsdags så inkvarterades vi på hotell Moskva, ett helt enormt hotell med över 800 rum, men fräscht o bra. Allt är förresten helt överdimensionerat, alla byggnader o allting. Men det är en stad med fem miljoner invånare, så det är kanske inte så konstigt. Utom flygplatsen då, som är otroligt liten med tanke på stadens storlek. Men det är ju en hel del meck med visum o så, så det är kanske inte så många som flyger in och ut.
Efter den undermåliga flygplansfrukosten (jag oroade mig för att det skulle vara representativt för det ryska köket, och att jag skulle komma att svälta ihjäl) så tog vi en fika på det närliggande Mc Donalds, eller Mc Café var det faktiskt, eller Mac CaΦe om man ska vara nogräknad. När även den allra minsta systern hade anlänt från huvudstaden så åt vi rysk buffé på hotellet. Den inleddes naturligtvis med vodka, som det är otroligt oartigt att bita av. Maten var faktiskt helt ok, förutom att allt har samma färg, och att de nästan inte kryddar.
Första kvällen var vi iväg och såg en folklore föreställning med sång o dans o musik. Otroligt turistigt, men otroligt underhållande! De var jätteduktiga! Akrobatiska danser som var snudd på balett, men bra mycket festligare, roliga folkdräkter, och mycket bra musik. Lite rysk champagne i pausen skadade ju inte heller. Och så sålde de ryska sjalar, som på alla turistställen, jag hittade en jag gillade och det visade sig faktiskt vara det billigaste stället av dem vi sen kom till. Mycket nöjd!
På fredagen hade vi fullbokat turistprogram, stadsrundtur på förmiddagen och Eremitaget på eftermiddagen. Hela turistgruppen samlades och bussades runt under ledning av vår svensktalande ryska guide som var mycket kunnig. Men att åka buss längs huvudgatan Nevsky Prospekt i rusningstrafik tar sin lilla tid. Det finns iaf många fina hus att titta på längs vägen.
Efter lunchen fick vi rusa igenom Eremitaget på två och en halv timme, det räckte för att se lite av byggnaderna och precis några av höjdpunkterna i västerländsk konst från de senaste 600 åren. De har en av världens största konstsamlingar, över tre miljoner objekt, där förstås bara en bråkdel är utställd. Men där hade man ju kunnat ströva runt en vecka eller så. På samma torg som Eremitaget ligger en byggnad med en femhundra meter lång fasad, när den byggdes var den världens längsta. Just färgerna på husen är väldigt ovana att se, S:t Petersburg byggdes ju upp under 1700-talet av franska och italienska arkitekter. Men de måste ta hand om byggnaderna nu, för med tanke på hur skitig stan är så var färgerna mycket klara och vackra.
På grund av det kyrilliska alfabetet råkade vi sen ut för lite förvirring i tunnelbanan, det är svårt att veta vilket håll man ska på när man inte lyckas känna igen någonting. Vi fick åtminstone gnugga oss mot äkta ryska människor, något vi inte hade gjort så mycket under dan.
Lördagen blev mer närkontakt med det ryska samhället, vi hade en egen liten privat guide (han som inte ser ut som Pavarotti) som visade runt oss i stan, vi gick i lite affärer, souvenirmarknader, bliniestället Teremok (som vi iofs hade lyckats äta på själv dan innan, men vem älskar inte pannkakor?) och slutligen ryska museet där vi såg ryskt avantgarde i enorma mängder. Efter denna lilla Malevitjöverdos var jag tvungen att gå tillbaka o köpa den ryska dockan med Malevitjmotiv jag såg på förmiddan, jag fick hundra rubel rabatt, men det var ändå halva priset jämfört med ett annat ställe, så jag var nöjd trots att jag inte försökte pruta mer. Så vad är väl tolvhundra rubel för ett minne för livet? (fråga inte mig, det är den jobbigaste valutan jag har stött på på länge).
Nu står de på hedersplats med min marockanska gubbe, afrikanska pärlhöna, pizzataxin o en kanadisk bäver.
På kvällen gick vi på irländsk pub, the Shamrock, och sen på balett på Mariinskyteatern. Tre enaktare, den moderna i mitten var klart bäst, mest överraskande var den levande geten som kom upp på scenen under sista akten. När vi kom ut hade snön lagt sig, och gav en extra rysk stämning. Kvällen avslutades i källarbaren "bear beer bar" på hotellet, det gjorde förresten de andra två kvällarna också, med ljummen rysk öl, som lämnade en hel del övrigt att önska. Billig var den iaf!
Hemresedagen erbjöd ännu mera snö, och ett besök på Katarina den storas sommarpalats. Otroligt överdådigt! Efter belägringen hade det lämnats i princip helt i ruiner, och man håller fortfarande på att restaurera det med bladguld o allt. Bara bärnstensrummet kostade 11 miljoner euro att återskapa. Man förvånas inte över att de gjorde revolution när man ser vilken prakt tsarfamiljen omgav sig med. Och kanske att det finns bättre saker att lägga pengar på nu också...
